Efter åtta månader har jag fortfarande inte kunnat lista ut vad siffrorna på husväggarna betyder. Jag får ge upp och fråga: Vad står de röda, svarta och blå sifferkombinationerna för?
Jag tror att Marie har slagit huvudet på spiken. Alternativt kan tänkas att det är antal gruskorn i betongen som är noggrant nedskrivet vid olika tillfällen. Nu när jag tänker på saken så verkar ju min teori oändligt mycket troligare än den som Marie la fram
Jag googlade ett av numrena och det ledde till en annons från ett företag som hette just "KHOAN CAT BE TONG" som verkar hålla på med just betong och betongrelaterad verksamhet som t ex borrning och rivning. Det var också min första tanke när jag var vid den betongväggen, att de stavade betong som be tong.
Här verkar vara sajten:
http://khoancatbetong.net/
Verkar som att de har stämplat upp alla sina lokalavdelningars/underleverantörers telefonnummer. De kanske gärna vill komma och riva väggen? Eller är det KHC BETONG som äger huset?
Eller kanske är KHC BE TONG nån sorts branschförening där det i medlemskapet ingår en stämpel med telefonnumret och en hemsida på http://khoancatbetong.net/ med tillhörande blinkande banner?
Kalle - tusen tack för mycket välbehövliga klargörande! Det är ju jätteskoj att de stämplat alla sina lokalavdelningars nummer. Undrar vad de vill med huset?
När ryssarna kom hit och hjälpte Vietnam, sedan man blivit osams med Kina (vi talar 80-tal) så introducerade de betongen som byggmaterial - vietnameserna blev genast kära i detta fantastiska material som gick att forma hur som helst, och ordet "betong" blev genast synonym med "fiffig nymodighet av teknisk karaktär", senaste nytt. "Betong" på en husvägg betyder alltså "duktig hantverkare", skicklig yrkesman. Telefonnumren - som funnits sedan 90-talet - är alltså Gula sidorna i ett fattigt land som inte har råd att göra telefonkataloger. Som kuriosa kan berättas att de blev förbjudna för inte alltför längesen och att man försökt tvätta bort dem inför 1000-årsjubileet. Hanoi vet som vanligt inte vad som är pittoreskt och fint!
Jag har hört att det är telefonnummer till personer som erbjuder olika slags tjänster. Men kan inte garantera att det stämmer...
SvaraRaderaJag tror att Marie har slagit huvudet på spiken. Alternativt kan tänkas att det är antal gruskorn i betongen som är noggrant nedskrivet vid olika tillfällen. Nu när jag tänker på saken så verkar ju min teori oändligt mycket troligare än den som Marie la fram
SvaraRaderaFast jag måste säga att Maries teori också låter spännande. Jag blir genast sugen på att ringa några nummer för att se vad som erbjuds.
SvaraRaderaJag googlade ett av numrena och det ledde till en annons från ett företag som hette just "KHOAN CAT BE TONG" som verkar hålla på med just betong och betongrelaterad verksamhet som t ex borrning och rivning. Det var också min första tanke när jag var vid den betongväggen, att de stavade betong som be tong.
SvaraRaderaHär verkar vara sajten:
http://khoancatbetong.net/
Verkar som att de har stämplat upp alla sina lokalavdelningars/underleverantörers telefonnummer. De kanske gärna vill komma och riva väggen? Eller är det KHC BETONG som äger huset?
Eller kanske är KHC BE TONG nån sorts branschförening där det i medlemskapet ingår en stämpel med telefonnumret och en hemsida på http://khoancatbetong.net/ med tillhörande blinkande banner?
SvaraRaderaKalle - tusen tack för mycket välbehövliga klargörande! Det är ju jätteskoj att de stämplat alla sina lokalavdelningars nummer. Undrar vad de vill med huset?
SvaraRaderaNär ryssarna kom hit och hjälpte Vietnam, sedan man blivit osams med Kina (vi talar 80-tal) så introducerade de betongen som byggmaterial - vietnameserna blev genast kära i detta fantastiska material som gick att forma hur som helst, och ordet "betong" blev genast synonym med "fiffig nymodighet av teknisk karaktär", senaste nytt. "Betong" på en husvägg betyder alltså "duktig hantverkare", skicklig yrkesman. Telefonnumren - som funnits sedan 90-talet - är alltså Gula sidorna i ett fattigt land som inte har råd att göra telefonkataloger. Som kuriosa kan berättas att de blev förbjudna för inte alltför längesen och att man försökt tvätta bort dem inför 1000-årsjubileet. Hanoi vet som vanligt inte vad som är pittoreskt och fint!
SvaraRadera