Grattis på 40-årsdagen Max

Vad du gjorde de ett och ett halvt åren innan jag föddes har jag svårt att föreställa mig, men därefter vet jag med säkerhet att du varit min mentala stötta och grund. Filmer på temat brödraskap har alltid gjort mig sentimental. Filmstudion i Karlshamn visade någon gång i början av nittiotalet bröderna Tavianis Good morning Babilonia, en film i vilken man får följa ett brödrapars liv från födseln i ett fattigt hantverkarhem på Italienska landsbygden till Hollywoods dekorateljeer och arbetet med Griffiths papiermachée-elefanter. Elefanterna skulle användas i stumstorfilmen Judith of Betulia som utspelar sig vid Nebukadnessars hov, och därav filmens namn. Alla talar italienska och filmen slutar tragiskt i de båda brödernas död på första världskrigets slagfält i Europa. Det var något med brödraskapet som fick mig på fall och filmen är en av mina absoluta favoriter. Jag har länge tänkt att du skulle få filmen till någon jul eller födelsedag, men just på bröderna Taviani brukar det gapa ledsamt tomt i butikernas DVD-hyllor.

I kylan på väg hem från mitt januariinhopp på kirurgen i Huddinge har jag jagat trötthet och ångest ur hågen med spotify. Mitt musikkännande är svagt och jag håller mig till ospecificerade spellistor med framför allt svensk musik som inte alltid ens faller mig själv i smaken. Lite oväntat spred sig därför en behaglig värme av igenkännande till Marit Bergmans I will always be your soldier, som också är refrängen som börjar med I am at your command. Jag tänkte på dig och på att det stämmer precis - du kan alltid räkna med mig. Ett hårt slag på axeln skall inte underskattas som ömhetsbetygelse men jag skickar också massor med kramar på 40-årsdagen från oss alla härifrån.